Malta: Om Malta

De senaste åren har Malta sett flera på varandra följande regeringar verka för landets utveckling som ett ansett centrum för internationell handel, finans och sjöfart. Som en följd av Maltas medlemskap i EU och övergången till euro som valuta, och också för att landet följer internationella direktiv och riktlinjer som fastställts av bland annat OECD, så har Malta ett utmärkt rykte och återfinns inte på några svarta listor över skatteparadis.

Maltas goda rykte tillsammans med:

• toppmodern infrastruktur för telekommunikation
• support och hjälp av en företagsam yrkeskår som har lagt sig till med en "jag kan"-inställning
• en mycket kompetent och högt utbildad arbetskraft som talar en rad olika språk flytande (engelska är ett av de officiella språken)
• ett strategiskt geografiskt läge
• en praktisk tidszon
• ett stabilt politiskt och ekonomiskt klimat
• ett omfattande nätverk som kan det här med dubbelbeskattningsavtal och skattelättnader vid dubbelbeskattning jämförelsevis låga driftskostnader, hyror och löner
• ett milt klimat

gör landet till ett av världens mest pålitliga vad det gäller handel, ekonomi och sjöfart.

Geografi

De maltesiska öarna består av fem öar (varav tre är obebodda) belägna mitt i Medelhavet, med en yta på totalt 316 kvadratkilometer. Malta är beläget cirka 10 mil söder om Sicilien och cirka 30 mil norr om Afrika. Gibraltar ligger 180 mil västerut och Mellanöstern 200 mil österut. Maltas strategiska läge har gjort landet till ett viktigt handelscentrum för internationell handel. Frihamnen har de senaste åren vuxit till en ledande omlastningshamn för containertrafik i Medelhavet.

Malta är den största av landets öar och huvudstaden Valletta är landets kulturella, administrativa och kommersiella centrum.

Landet har inga berg, floder eller sjöar. Landskapet karakteriseras av låga kullar med terrassodlingar på sluttningarna. Kustlinjen består mestadels av klippor med ett flertal hamnar, marinor och vikar.

Klimat

Maltas klimat är varmt med en stadig nordvästlig vind. Klimatet påverkas starkt av det omgivande havet och är ett typiskt soligt Medelhavsklimat med i genomsnitt 300 soldagar per år.

Vintrarna är i allmänhet milda med en genomsnittstemperatur på 15 grader. Somrarna är däremot mycket varma med mestadels molnfria dagar. Genomsnittstemperaturen på sommaren är 32 grader men detta vägs upp av en skön havsbris som svalkar i den värsta värmen.

Regnsäsongen varar från september till april och det regnar mycket litet under sommarmånaderna. Det regnar i genomsnitt 620 mm per år. På Malta snöar det aldrig och det finns ingen frost eller dimma.

Historia

Maltas historia sträcker sig 7 000 år bakåt i tiden och de första bosättarna var feniciska handelsmän. De maltesiska öarna har varit en del av både det romerska och det bysantinska riket innan de kom att tillhöra det arabiska riket för att senare kontrolleras av normanderna. År 1530 fick Johanniterordern Malta. Ordern byggde ett flertal strategiska befästningar för att motstå attacker från det osmanska riket. Dessa fästningar, tillsammans med flera palats som också byggdes av riddarordern, är i dag en del av landets rika historiska och kulturella arv. Landet erövrades av Napoleon år 1798 men det franska styret tog slut då befolkningen gjorde uppror år 1800. Istället blev landet med befolkningens samtycke en engelsk kronkoloni, en ställning som landet behöll fram till självständigheten 1964. Malta blev republik 1974 och medlem i den Europeiska Unionen 2004.

Språk

Malta har två officiella språk: maltesiska och engelska. En övervägande del av all handel sker på engelska, vilket gör Malta attraktivt både för internationell handel och för bosättning. Det maltesiska språket är ursprungligen ett semitiskt språk men har över åren utökats med ord från många andra språk. Maltesiska är ett officiellt EU-språk. Många malteser talar även italienska, franska, tyska, spanska och arabiska flytande.

Befolkning

Maltas befolkning uppgår för närvarande till cirka 400 000 invånare och ökar med ca 0,4 % varje år. Malteserna är kända för sin gästvänlighet och anses allmänt vara ett vänligt och fredligt folk.

Religion

Majoriteten av befolkningen är katoliker. Gudstjänster hålls främst på maltesiska men även på andra språk, framförallt engelska, italienska, franska, tyska och grekiska.

Andra religiösa samfund har också sina samlingsplatser på Malta och det finns en allmän tolerans och förståelse för andra samfund.

Valuta

Malta antog euron som sin valuta den 1 januari 2008.

Statsskick och politiskt system

Malta är en parlamentarisk demokrati. Republikens president är landets statsöverhuvud medan den verkställande makten utövas av statsministern och dennes regering. Den lagstiftande makten finns i representanthuset som består av 65 ledamöter invalda från de två största partierna. Val hålls vart femte år. Rättsväsendet är opartiskt och fristående från regeringen. Konstitutionen tillsammans med Europakonventionen för mänskliga rättigheter, som utgör en del av Maltas lag, borgar för rättvisa vid rättslig prövning och rättegång.

Lagar och förordningar

Malta har en skriftlig grundlag som står över alla andra lagar. Internationella konventioner är antingen ratificerade av representanthuset eller antas genom att en ny lag antas av parlamentet som sedan fastställer i den maltesiska lagen de rättigheter och skyldigheter som blir följden av den nya lagen. Efter Maltas medlemskap i den Europeiska unionen är EU:s föreskrifter gällande även på Malta medan EU:s direktiv måste sammanfogas med maltesisk lagstiftning.

Maltas lagstiftning är främst baserad på civilrätt men har även påverkats starkt av andra lagsystem som den engelska Common Law och, mer nyligen, EU:s lagstiftning. Även om Maltas civilrätt i stort bygger på romersk lag har den engelska lagstiftningen i hög grad påverkat skattelagar, företagslagar, sjöfarts- och sjöhandelslagar samt stora delar av handelsrätten. Den finansrättsliga lagstiftningen bygger i princip på EU:s lagstiftning.

Maltesisk lagstiftning består av en grundläggande samt en underordnad lagstiftning. Den grundläggande lagstiftningen antas av parlamentet, medan den underordnade lagstiftningen utfärdas av ministrar utifrån den maktbefogenhet de har erhållit från den grundläggande lagstiftningen. Sådan underordnad lagstiftning kungörs i Official Government Gazette och läggs fram i parlamentet.

Även om rättsliga prejudikat inte är bindande på Malta så hänvisar rättsväsendet till tidigare fall och lärdomar när det gäller att tolka och applicera lagen.

The content of this article is intended to provide a general guide to the subject matter. Specialist advice should be sought about your specific circumstances.